JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Historia

1600-talets hovrätter

Våra äldsta hovrätter inrättades på 1600-talet, på stormaktstiden, dels för att avlasta Konungens (rådets) domsmakt, dels för att bli ett fullgott alternativ till den inflytelserika domstolen i Hansestaden Lübeck, Oberhof, för invånare i de nya provinserna i Tyskland och Baltikum. Svea hovrätt i Stockholm inrättades år 1614, Åbo hovrätt år 1623 och Dorpats hovrätt år 1630.

Göta hovrätts utveckling

Göta hovrätt instiftades under drottning Kristinas förmyndarregering den 5 november 1634. Domstolen fick och har alltjämt sin kansliort i Jönköping. Den är den näst äldsta av landets sex hovrätter.

Göta hovrätts verksamhetsområde var från början Götaland och Värmland. Senare efter frederna i Brömsebro år 1645 och i Roskilde år 1658 tillfördes även landskapen Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän.

De fyra hovrätter som därefter inrättats har tillkommit för att minska arbetsbördan för Svea hovrätt och Göta hovrätt. År 1820 fick Skåne och Blekinge bilda underlag för en ny hovrätt med kansliort i Kristianstad. Numera är Malmö kansliort. År 1948 fördes Halland, Bohuslän, Värmland och delar av Västergötland till en ny hovrätt med kansliort i Göteborg. På motsvarande sätt har Svea hovrätts verksamhetsområde minskats med de nordligaste landskapen som fått bilda underlag för två nya hovrätter, Umeå år 1935 och Sundsvall år 1948.

1635 var Göta hovrätt konstituerad och kunde börja sin verksamhet, året efter inrättandet. De första åren var verksamheten förlagd till provisoriska lokaler i Jönköpings slott, men detta arrangemang visade sig olämpligt inte minst ur säkerhetssynpunkt eftersom slottet hade stor betydelse som gränsfästning mot de danska provinserna. År 1636 beslöt regeringen därför att den nuvarande domstolsbyggnaden skulle uppföras. Byggnationen drog emellertid ut på tiden och först år 1665 stod byggnaden helt färdig. Redan år 1650 flyttade hovrätten in och den 27 september det året hölls den första sessionen i den nya byggnaden.

Sedan dess har domstolsbyggnaden använts oavbrutet för dömande verksamhet. Ingen annan byggnad i Sverige har använts längre för rättsskipning.

Hovrättens övriga byggnader 

Ämbetsbyggnaden i hovrättsparken uppfördes ursprungligen år 1816 för att förvara hovrättens arkiv, som efterhand hade blivit mycket omfattande. Byggnaden, som först uppfördes i trä, ersattes år 1868 av den nuvarande stenbyggnaden.

I samband med att Örebro län tillfördes hovrättens domkrets år 1992 inrättades ytterligare en avdelning och hovrättens behov av lokaler ökade. Detta tillgodosågs genom att en fabriksbyggnad, en linnefabrik från år 1916, belägen i anslutning till hovrättsparken renoverades och anpassades till hovrättens verksamhet. Hovrättens samtliga dömande avdelningar är därmed numera belägna i anslutning till hovrättsparken och domstolsbyggnaden.




Senast ändrad: 2016-04-28