JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Brottmålsrättegång i hovrätten

Det som i dagligt tal brukar heta rättegång, kallas på en domstol för huvudförhandling. En huvudförhandling i hovrätten går i stort till på samma sätt som i tingsrätten. En viktig skillnad är naturligtvis att det redan finns en dom i målet.

En annan skillnad är att det som sägs i överklagandet är utgångspunkt för vad hovrätten ska pröva vid förhandlingen. Den tilltalade har kanske dömts för både stöld och misshandel av tingsrätten. I överklagandet talar den tilltalade om att han eller hon accepterar att dömas för stöld men att han eller hon anser sig oskyldig till misshandel. Hovrätten prövar i princip då bara om personen har gjort sig skyldig till misshandel.

Huvudregeln är att hovrätten, i stället för att på nytt förhöra ett vittne eller en målsägande, spelar upp det videoinspelade förhöret från tingsrätten.

De som dömer i ett brottmål i hovrätten är tre juristdomare och två nämndemän. Om det inte finns anledning att döma till annan påföljd (straff) än böter kan ibland tre juristdomare döma i målet utan att nämndemän är med.

Vad händer i rättssalen?

Ordföranden kontrollerar närvaron

Rätten kallar in parterna till rättssalen via högtalare. Alla går då in i rättssalen.

Rättens ordförande tar reda på om alla har kommit och om det finns något hinder mot att hålla förhandlingen. Om någon saknas kan det få till följd att förhandlingen måste ställas in. Alla kallas då till en ny förhandling som hålls vid ett senare tillfälle.

Kommer inte den som har överklagat kan den personens talan förfalla. Det betyder att hovrätten inte prövar överklagandet, att tingsrättens dom står fast och att målet avslutas.

Ibland är det tillräckligt att någon är närvarande via videolänk eller telefon. Det är rätten som bestämmer om det är lämpligt att någon är närvarande på det sättet.

Ordföranden går igenom den dom som har överklagats

En av domarna, ordföranden, redogör för innehållet i den överklagade domen. Detta görs ofta mycket kortfattat eftersom domarna, åklagaren och försvarsadvokaten redan före förhandlingen har gått igenom domen noga.

Parterna talar om sina yrkanden

Den som har överklagat talar om vilka ändringar han eller hon vill att hovrätten ska göra i tingsrättens dom. Detta kallas att framställa sina yrkanden.

Därefter får motparten tala om vilka ändringar han eller hon går med på och vilka han eller hon motsätter sig.

Åklagaren och försvarsadvokaten gör sakframställning

Om det behövs för att de närvarande ska förstå målet redogör åklagaren för vad han eller hon påstår har inträffat. Detta kallas för sakframställning.

Försvarsadvokaten eller den tilltalade, alltså den som misstänks för brottet, får därefter möjlighet att kortfattat berätta vad han eller hon har för uppfattning om det som hänt. 

Ofta går parterna igenom eller hänvisar till, skriftliga bevis, till exempel läkarintyg, i detta skede av förhandlingen.

Muntlig bevisning

Därefter ska den muntliga bevisningen gås igenom.

Huvudregeln är att de personer som har berättat om den aktuella händelsen i tingsrätten inte behöver komma till hovrätten och berätta om samma sak en gång till. I stället ska det videoinspelade förhöret från tingsrätten visas. I vissa situationer kan hovrätten nöja sig med att spela upp enbart ljudupptagningen av ett förhör vid tingsrätten eller läsa upp det som står antecknat i tingsrättens dom om vad den hörde sagt.

Först visas videoupptagningen av förhöret med målsäganden, alltså den som påstås ha utsatts för brottet.

Därefter visas videoupptagningen av förhöret med den tilltalade.

Därefter visas videoupptagningarna av förhören med vittnena.

Eftersom förhören från tingsrätten visas behöver förhörspersonerna bara komma till hovrätten om någon måste ställa kompletterande frågor eller om förhöret från tingsrätten inte går att spela upp. Om kompletterande frågor måste ställas görs detta direkt efter uppspelningen av det videoinspelade förhöret. Även om den tilltalade inte ska svara på kompletterande frågor så måste han eller hon som huvudregel ändå vara närvarande vid förhandlingen. Även målsäganden kan vara närvarande.

Förhör kan också hållas med en person som inte vittnade i tingsrätten. Den som vittnar ska då först avlägga en ed. Rättens ordförande läser upp eden och vittnet säger efter. Parterna och domarna kan ställa frågor till vittnet.

I de fall en målsägande eller ett vittne hörs i hovrätten kan i undantagsfall förhöret hållas utan att den tilltalade är med i rättssalen. Den tilltalade lyssnar eller tittar då på förhöret i ett särskilt rum.

Vittnen som ska höras får oftast inte vara med inne i rättssalen innan de hörs. Därför är de ofta kallade till en senare tidpunkt. Anledningen till att de inte får vara med under hela förhandlingen är att de kan påverkas av vad andra säger i rättssalen.

Den tilltalades personliga förhållanden

Den tilltalades personliga förhållanden behandlas. En av domarna redogör för de handlingar som finns, till exempel utdrag från belastningsregistret (där framgår om den tilltalade tidigare dömts för brott och i så fall vilka brott han eller hon dömts för).

Den tilltalade får också berätta om sina förhållanden. Domaren ställer frågor om hans eller hennes ekonomi. Det har nämligen betydelse för hur stora eventuella böter blir och för hur mycket den tilltalade eventuellt ska betala av kostnaderna för försvarsadvokaten.

Slutanföranden

Parterna slutför sin talan. Det vanligaste är att åklagaren först sammanfattar sina synpunkter. Därefter gör försvarsadvokaten, eller den tilltalade själv, en sammanfattning. Åklagaren och försvarsadvokaten talar till exempel om vad de anser vara bevisat och vilken påföljd de anser att den tilltalade bör få. Detta kallas för pläderingar.

Försvarsadvokaten begär ersättning för sitt arbete, oftast genom att lämna en räkning till rätten.

Överläggning

Efter förhandlingen diskuterar domarna målet och bestämmer hur de ska döma. Detta kallas för överläggning. Varje domare har en röst. Ingen utomstående har rätt att vara med vid överläggningen, och vad som sagts är hemligt även efter att domstolen har meddelat sin dom.

Hovrättens dom

Oftast meddelas domen vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande talar när förhandlingen avslutas om vilken dag och vilket klockslag som domen kommer att meddelas. I vissa fall avkunnar hovrätten domen omedelbart efter sin överläggning.

Domstolen skickar alltid domen till parterna.

Praktisk information inför rättegången

Hovrätten försöker planera förhandlingarna så att ingen behöver vänta i onödan. Tyvärr går det inte att helt undvika väntetider, och förseningar förekommer då och då.

Det finns en högtalaranläggning som domarna använder när de kallar in parter och vittnen till rättssalen. Innan förhandlingen får parter och vittnen vänta i något av väntrummen eller i korridoren utanför. Det går också ofta att ordna så att den som känner oro får vänta i ett enskilt rum. Det är vaktmästarna/ordningsvakterna som hjälper till med detta.

Den som inte hör bra inne i rättssalen kan säga till ordföranden för att få hjälp med att koppla in en hörlur i bordet för att bättre höra det som sägs i salen. Säg till ordföranden om du inte hör bra i salen.




Senast ändrad: 2016-06-01

Vilka är med i rättssalen?

Bild som visar brottmålsrättegång i hovrätten. Klicka för förstoring. (Öppnas i nytt fönster)

Klicka för att se vilka som sitter med vid en brottmålsrättegång i hovrätten.

På sidan "Vem är vem?" kan du läsa mer om personerna som är med vid rättegången.

Hovrättens dom

Praktisk information inför rättegången